Om renar och renskötsel

När du besöker Kiruna in Swedish Lapland och vår rika natur och kultur, önskar vi att du bidrar till ett ansvarsfullt agerande med respekt och omtanke för djur, natur och kultur. På så sätt kan vi tillsammans värna om en hållbar och vis utveckling I harmoni med andra näringar och kulturer.

Sju samebyar inom Kiruna kommun

I Kiruna kommun finns sju samebyar; Könkämä, Saarivuoma, Lainiovuoma, Vittangi, Laevas, Gabna och Talma. En sameby är det geografiska område där renskötseln bedrivs, men även en sorts administrativ enhet. Var du än vistas och vad du än upplever inom destinationen befinner du dig på samisk kulturmark. Renskötsel har bedrivits i området under hundratals år i sin nuvarande form.

Renskötsel är en central och mycket betydelsefull näring I det samiska samhället. Det är inte bara ett sätt att få en inkomst – den är också bärare av en lång kulturell tradition och en samisk identitet. Alla samebyar har sina egna områden där deras renar betar.

När du vistas i kulturlandskapet i närheten av renar är det viktigt att renen får ro att beta, vila och idissla. Honorna, som kallas vajor, har kalvar under vår och försommaren, vilket gör att de är extra störningskänsliga. Om renarna blir skrämda kan de under sommartiden förlora viktig betestid inför den långa vinterperioden och då kan svält eller undernäring uppstå.

Årscykel

För att renskötseln ska bedrivas måste tillgången till olika betesområden finnas tillgängliga för samebyarna. Allt eftersom årstiderna förändras vandrar renen mellan olika betesområden beroende på tillgången till föda. Därför bygger renskötseln på en form av nomadiserat arbete, där de renskötande samerna följer renens naturliga förflyttning eller samlar ihop hjordarna för att driva de till rätt betesmark. Landskapet inom kommunen används för bete, flytt och kalvning. Även klimat och naturens tillgångar påverkar renskötseln såsom vegetation, väder och nederbörd.

Under april och maj börjar renskötselåret. Kalvarna föds och vajorna (honrenar) söker sig till platser med gott om bete. Juni är en lugn månad, där renarna kan bygga upp och återhämta sig efter den långa vintern. Renarna börjar även förflytta sig upp mot högfjället där det finns bra bete, färre insekter och där de kan få svalka under varma sommardagar. Kalvmärkningen sker även under denna period. Sommarmånaderna är viktiga för att bygga upp muskelmassa och fettlager för att överleva kommande vinter.

Innan renen går in i brunstningsperioden i september, samlar de renskötande samerna in sarvarna (hanrenar) för slakt. Under september och oktober börjar de första frostnätterna och snön komma. Renarna söker sig till andra områden för att beta. Under förvintern, november och december, vandrar renarna till vinterbeteslandet. De renskötande samerna samlar in dem och delar upp renarna till vintergrupper och slakt. Vintergrupperna hålls åtskilda under vintern för att kunna nyttja betet på bästa sätt. Om vinterbetet blir dåligt kan akut stödutfodring behövas. När renskötselåret slutar i april påbörjas vandringen till kalvningsplatserna. Renarna har sina naturliga trivselområden, där de ofta stannar i hjordar. De naturliga områdena minskar när andra intressen gör anspråk på marken.