Öppningsprogram—Om det fula och det vackra: Johan Turi, Outi Pieski och Johanna Minde och Emilie Demant Hatt genom Eva la Cours blick

Datum: 5 september
Plats: Stadshuset plan 2
Tid: 12.30-18.00

Fri entré, ingen föranmälan krävs

Program:
12.30
Invigningsceremoni: Markerna, ett verk av Carola Grahn och Nils-Johan Labba.
Maria Lind, chef för Kin, hälsar välkomna

12.45
Krister Stoor jojkar Johan Turi

13.00
Konstnären Outi Pieski och arkitekten Johanna Minde berättar om sina verk i utställningen

13.45
Konstnären Eva La Cour presenterar sin film om den komplexa relationen mellan den danska konstnären och självlärda antropologen Emilie Demant Hatt (1873–1958) och Johan Turi,
i Konstverkstan på våning 1

Föreläsningar, plan 5

14.30
Harald Gaski
Vargjägaren som blev samisk klassiker: Johan Turis konst betraktad och bedömd ur ett urfolksestetiskt perspektiv

Det dröjde hundra år innan Johan Turi (1854–1936) kom att erkännas som konstnär. Under lång tid var han främst känd utanför den samiska världen som författare till den första samiska boken skriven på samiska av en same – en bok med tydlig samisk röst utanför den religiösa litteraturen. För de samer som kände Turi var han framför allt en skicklig vargjägare med omfattande kunskaper om samisk kultur, som han hade stark vilja att förmedla. När Johan Turis konst ställdes ut i Köpenhamn 1928 beskrevs hans färglagda teckningar som ”unga och helt opåverkade”. Verken bar en fräschör och introducerade nya motiv från ett geografiskt område som i Köpenhamn uppfattades som perifert. Idag är Johan Turi en av de mest citerade samiska författarna. Han betraktas som en urfolksfilosof och som en inspirationskälla för samisk kulturell revitalisering.

15.15
Mikael Svonni
Johan Turi: en samisk författare med blick för både helhet och detaljer

Johan Turi var den första samiska författaren som skrev en bok på samiska om samiskt liv och samiska livsvillkor. Han föddes 1854 i Guovdageaidnu i Norge men flyttade med sin familj till Dálbmá (Talma sameby) i Sverige på 1880-talet. Liksom övriga i familjen var han renskötare men även fiske och framför allt jakt var viktiga delar av hans liv. Han hade länge drömt om att skriva en bok om samer så att människor som inte levde i samiska samhällen kunde få inblick i samernas liv. Genom en rad lyckliga omständigheter kunde han förverkliga sin dröm när han kom i kontakt med Emilie Demant (Hatt), en dansk konstnär och etnograf som lovade att hjälpa honom med boken. Emilie drömde i sin tur om att följa en renskötarfamilj under ett helt år. Turi ordnade så att hon kunde följa med hans bror, Aslak, och dennes familj under en hel vinter. Efter vintern hjälpte hon Johan att skriva.

Turi hade från början tänkt skriva på finska, men Emilie kunde inte finska, så boken fick skrivas på samiska. Under tre månader skrev Johan i små skrivhäften medan Emilie läste texten allteftersom. Resultatet blev en detaljrik skildring av samernas liv, skriven av någon som själv levde under de villkor han beskrev och ofta hade deltagit i de händelser han berättade om. Dessa kunskaper och iakttagelser publicerades i boken Muitalus sámiid birra (En berättelse om samerna) som kom ut första gången 1910. Den nya utgåvan från 2010 bygger på nytranskriberingar av Turis handskrivna manuskript, utförda av professor Mikael Svonni.

16.00
Hanna Horsberg Hansen
Johan Turi och Emilie Demant Hatt: ett modernt samarbete och en vänskap

År 1904 möttes två personer på ett malmtåg mellan den svensk-norska gränsen och Torneträsk i norra Sverige. Han var en samisk renskötare, jägare och berättare som bar på en stark önskan att skildra sitt folks liv och vardag. Hon var en dansk konstnär och upptäcktsresande som sökte en möjlighet att leva bland de samiska nomaderna under ett helt år. Mötet blev början på ett samarbete.
Samarbetet resulterade bland annat i boken Muittalus Sámiid Birra (En berättelse om samerna), som publicerades tillsammans med en atlas som innehöll fjorton teckningar av Turi. En nyutgåva av boken, utgiven i samband med hundraårsjubileet, är kompletterad med ytterligare bilder av Turi, vilket öppnar för en omvärdering av hans bildskapande. Emilie Demant publicerade i sin tur den illustrerade reseskildringen Ved ilden (Vid elden) 1922, utifrån sina erfarenheter bland samerna. Tillsammans öppnar dessa verk för en undersökning av det konstnärliga utbytet mellan Turi och Demant och hur deras samarbete kom att påverka deras fortsatta bildskapande.

16.45 Paus

17.00
Eeva-Kristiina Nylander
Ládjogahpir: Motstånd, motståndskraft och försoning

Duodji kan betraktas som en reservoar av kulturell kunskap. Begreppet är holistiskt och omfattar såväl nedärvda färdigheter och kunskaper som samisk filosofi, ontologi och världsåskådning. I sin presentation undersöker Eeva-Kristiina Nylander betydelsen av ládjogahpir, en traditionell samisk huvudbonad som förbjöds av kyrkan under 1800-talet. Ládjogahpir har bevarats i museisamlingar och väcker frågor om vad som händer när sådana föremål återförs till samiska samhällen. Nylander belyser också de känslor och erfarenheter som väcks när samiska duojárat kommer i kontakt med ládjogahpir, och visar hur duodji som bevarats i museisamlingar kan bidra till läkande och försoning. Presentationen bygger på ett konst-, forsknings- och craftivismprojekt som utvecklats tillsammans med Čiske-Jovsset Biret Hánsa Outi Pieski, liksom på deras bok The Ládjogahpir: Foremothers’ Hat of Pride (2020).